Inlägg som jag skrev på Fiji:
Fiji Islands, ja vad jag ska jag säga... Det är underbart vackert men det fattar ni nog med. Första kvällen vi anlände så blev jag attackerad av ilskna mygg och blev lurad av en underbar beskrivning om en pizza som skulle innehålla diverse delikata läckerheter. Men icke då. Det var koriander på och jag hatar koriander och kycklingen som var utlovad "kycklingfilé" var långt ifrån kyckling. Tänkte att det kanske skulle bli bättre om man hade på lite chilisås (som jag alltid gör hemma, Mums) men chilisåsen var så sjukt stark att jag var tvungen att punda ut ytterligare pengar på vatten. - Vatten! Åh, det är ju skandalöst att man måste lägga pengar på vatten. Hemskt.
Hur som, "Awesome Adventures"bussen (reseagenten som vi åkte runt med på Fiji) hämtade upp oss tidigt på morgonen från fastlandet. - Hm det här ser ut att bli en finfin dag! Tänkte jag efter att ha upplevt en helvetesnatt. Ska bara säga det att mitt tålamod när det kommer till engelsmän har varit en ängels tålamod men efter den natten har jag all rätt i världen att få smutskasta dom. Engelsmännen alltså. Tre killar, givetvis från England ramlade in mitt i natten, stupfulla (precis som vanligt, surprise surprise) och började tända lampor och väsnas (för er som inte förstått det, så sover vi i dorm rooms, dvs,man delar med 5-40 andra pers) - Vad i helvete. Men jag drog över mig ögonbindel och försäkrade mig om att öronpropparna fortfarande satt kvar där dom skulle. Helt plötsligt är det någon som kastar sig på mig, liknande en rugbytackling på mitt ben. Jag sliter av mig ögonmasken och får syn på engelsmännen ligga och dö av skratt i sina sängar. Aw, namen så sött. Jag vänder mig surt om och somnar. Vitt som det är så kommer nästa rugbytackling och jag kastar mig upp och skriker åt dom att sluta. Detta tyckte de var skitkul och ligger alltså och apflabbar i sängarna. Åh jag blev så sjukt arg, det ska Gudarna veta. Hur som helst tillbaka till stunden där jag och Jennie står och väntar på bussen som ska ta oss till hamnen. Nog fn är det de tre engelsmännen som ska på samma buss, samma båt och till samma ö. Dom har varit ett rent helvete hela resan och jag har nog aldrig blivit så äcklad förut, vilka svin! Vi har fått stå ut med dom nu i tolv nätter. Och jag ska säga er det att det inte finns mycket som förvånar mig längre efter att ha upplevt det här. Jag kan inte ens skriva ner vad jag har sett dom göra med varandra och andra dumma, idiotiska tjejer som inte fattar bättre än... ja det finns inga ord.
Så, men bortsett från det så har resan runt Fijiöarna varit underbar, naturen är så vacker och havet är så turkost att du inte tror det är sant. I love this place. Vi har alltså cruisat runt Fijiöarna på tretton dagar, snorklat, solat, badat och helt enkelt bara slappat. Du förstår inte att det är så vackert här att du måste kolla på bilderna i digitalkameran för att fatta vad du har sett och ser. Så dumt att man inte ser det på samma sett som genom kameralinsen. Vi har också haft regn i fyra dagar lite fram och tillbaka och jag har nog aldrig i hela mitt liv spelat så mycket kortspel som jag har gjort under dessa dagar. Jag är så trött på "Stress" och nämner någon "Sjuan" så kräks jag, nästan.
Måste också bara berätta om en annan hemsk och vidrig upplevelse. Det tre första nätterna på Fiji så sov jag i min sidensovsäck för att slippa sova på de äckliga lakanen. Efter den första natten i min fina sidensovsäck så ser jag till min fasa att jag har bett som börjar från tårna och går som en stig upp till knäet. Jag trodde att det var sandloppor. Så efter den andra natten så ser jag att betten från första natten är kvar men stigen av bett slutar inte vid knäet utan slutar nu vid låret. Efter tredje natten så hade jag gångar av bett från tårna upp till låren, från fingrarna upp till armhålorna. Det var alltså bedbugs som flyttat in i min sidensovsäck. Fatta så äckligt!! Och som om det inte är nog som vanligt, som jag alltid lyckas göra åkte jag självklart på en mindre, hm, matförgiftning? Vätskebrist? Aja ni fattar själva. Illamående, magvärk och feber. Trodde aldrig jag skulle frysa när jag satte mina fötter på Fiji, men jo, jag låg och frös mig igenom en hel natt. Det var så synd om mig. Och jag har tvingat i mig mängder av vatten, koltabletter (för att stabilisera magsyran i magen), vätskeersättning och Ipren för febern. Men jag överlever alltid. Så, nu har ni fått lida tillräckligt med stackars mig.
När jag sitter och skriver ner allt det här så sitter jag på en båt, passerar kritvita stränder, småöar med palmer på, korallrev, färgglada fiskar som hoppar i vattnet, musik i bakgrunden, strålande sol och underbart ljumna brisar.
Från den 28 mars till den 7 april så befinner jag och Jennie oss på norra Nya Zeeland igen. Den 7 april lämnar vi Nya Zeeland och flyger in till Sydney, Australien. Där ska vi hyra ett "Spaceship" (en camparvan) och köra upp till Cairns. Ska bli så underbart kul! Och skönt att slippa sova i dorm rooms och bli störd av idioter mitt i natten.
PUSS!
I'm living the life and I'm loving it.
Karamelliserade applen
Jag tror faktiskt ingen av er anar hur skont det ar att fa vara omgiven av en familj igen. Att fa slippa 340 pers varje morgon och kvall. Ha det tyst, lugnt och - framfor allt - morkt nar man ska sova. Slippa att folk kommer och gar hur som helst ur dorm rummet. Jag njuter som tusan. Vi har tvattat vara klader idag och jag ar sa lyckliga for ja, jag hade inte mycket kvar i min vaska som var humant att anvanda... Euw.
Idag har vi foljt med familjen Garrick pa en, ja, familjemarknad av nagot slag. Smakaruseller - Jag och Jennie fick sa snallt aka med James dottrar i minibilarna, varv efter varv, wiiie -, mat- och godisstand, begagnade leksaker, upttradanden osv. Det var riktigt mysigt, sen akte vi ivag och kopte en varsin ny bikkini. Det behovdes, tro mig. Efter det sa akte vi tillbaka hem till fam. Garrick. Lekte med barnen och sen akte James och Vicky ivag och nu sitter vi har. Imorgon ska vi folja med pa den yngsta dotterns simskola. Den aldre dottern har fatt tagit ledigt fran skolan bara for hon ska fa visa oss "the hot pools". Tydligen ska det vara hur stora rutschkanor som helst och vattenfall och allt mojligt.
Nu ska jag ga och gora mig en kopp te till, tjaa, jag fortfarande teberoende. Jag har faktiskt inte forandrats alls. Jag ar fortfarande mig sjalv.
Hm, Pappa och Gun, har ni fatt mina sms? Jag har fatt erat iaf, vaggen sag riktigt fin ut. Vad har ni for mailadress igen?
Till er andra, ska forsoka svara pa era mail snart. Lovar, det ar bara det att det ar tusen mail och alla har skrivit jattelanga mail sa jag vill ha tid pa mig att lasa igenom era mail ordentligt sa att ni kan fa ordentliga svar tillbaka. Inte ngt halvflummigt.
Puss pa er och en extra stor Puss till Calleman! Saknar dig!
Jag har ingen sangrost men jag blev solbrand forst
Hur som, tillbaka pa NZ idag. Flyget fran Fiji skulle lyfta kl 10.00 men eftersom folk pa Fiji gar efter "fiji time" sa lyfte det 40 min senare. Haha, vilket skamt och jag sov mig igenom hela forseningen, stackars Jennie som fick sitta och lida sig igenom det hela. Ja ibland sa tackar jag Gudarna for min ovanliga trotthet. Bah.
Jag har skrivit ett jattelangt inlagg om Fiji och allt som har hant under de senaste veckorna, ska lagga upp det imorgon, kanske. Sa jag vill bara beratta att jag lever och att allt ar okej. Vi ar hemma hos min slakting - James - och hans familj nu i Orewa, Nya Zeeland. Jatteskont att fa vara Hemma hos ngn och slippa trehundra pers. Vi har genomlidit en hel del pa den har Fijiresan men den har ocksa varit sa sjukt rolig och underbar sa det finns inte ord. Bl a har vi genomgatt en tsunami, gorillor, kackerlackor, oversvammade toaletter, sunset, sunrise, vita strander, kokosnotter, hangmattor, dela rum med 120 pers, matforgiftning, underbara snorkelturer, kortspel, girl power m.m. Ni far lasa mer om det snart.
Ska krypa ner i sang nu, ar sa sjukt trott och det ska bli sa underbart "att det fattar ingen" (Emmilis uttryck) med tanke pa att man har delat rum med folk de senaste tva manaderna.
Ni ar mig saknade alla underbara Kholmare och Jockepocke vad tusan, du har skickat mig nu sex likadana sms?? Wakie wakie.
Nu kor vi tjejer!
Inga ord kan nog faktiskt beskriva hur vackert det ar har nere - ja jag har sagt det forut - men blir fortfarande lika hapen varje gang man tittar ut. Jag och Jennie har lamnat Queenstown bakom oss och det var absolut den vackrasta stad jag nagonsin sett i hela mitt liv. Tank er ungefar gamla stan i Sthlm omgiven av glaciarer och snotoppade berg. Kan ni fatta?
Jag hinner inte skriva mer nu, min internettid rinner ut, som vanligt jag vet. Men jag tankte bara halsa sadar vid forbifarten att imorgon aker jag till FIJI!
Japp, se dar vad som kan handa under resans gang. Tjingeling!
Åk för tusan inte med Kiwi Experience!
p.Ja alltså. Fan! För det första blir vi avkastade från Kiwibussen för att den är full trots det att vi har bokad plats på bussen ända ner till Christchurch. Och sen när vi väl fixat en annan buss som kan ta oss till Queenstown så missar vi den. Eller den missar oss snarare, han bara körde förbi oss och i bussen satt det tre tjejer som vi känner från Quebec som gladeligen vinkade åt oss där vi stod på gatan. Ja hejdå, vad kul att ni sitter på bussen då. Åh jag är inte happy_girl_89 just nu. Bah! Och mamma, jag har feber. Snyft! Det är så synd om mig. Men bah, jag ringde till kontoret förut och dom fixade en ny buss till oss som går halv ett. Jag ska köpa mig en kit kat nu. Jag har förtjänat den!
Lake Mahnipua (jag vet inte hur det stavas). Aja vi var där iaf, mitt i buschen hos en 87 årig gammal gubbe som såg ut som tomten. Det var maskeradkvällar där varenda kväll och det har det varit sen han öppnade upp sitt hostel. Orka? Aja, man var tvungen att vara ngt på P och vi var pirater. Åh så fyndigt! Vilken fantasi!!!
Hela gänget.
Här är gubben som ägde vandrarhemmet. Vilken sköning. Men ja... Min hållning är inte lika skön. Fy.
Pancakes rock. 
'
Haha! Ja, Jennie blev skräckslagen över humlan i påsen. Inte jag, vad ska dom göra? Dom kan ju inte göra ngt. Gah. Okej getingar men humlor? 
Ja, någon nationalpark. Dom har tusen här. VI är påväg från Nelson här iaf. Man glömmer lätt för allt ser likadant ut.
Westport. Världens dödaste stad. Alla husen var övergivna och det var bara fiskare
som bodde där.
Jag hittade min kärlek i världens blåsigaste stad - Wellington. Suck.
Weillington påväg upp på Mount Victoria. Gud vad vi går varje dag.
Lite lyx i tillvaron. Ehe som om jag inte har nog med lyx.
Färja från Wellington´- Nelson. Ja check in tantens bränna! Det är inte strumpor!
Abel Tasman Park igen. Det är lite synd ma ser sånt här varje dag och till slut - trodde aldrig jag skulle säga det - så tittar man inte på omgivningen på samma sätt som man gjorde första gången. Det här är liksom vardag för oss. Nu orkar jag inte lägga upp fler bilder, är helt tjock i huvudet (febern). Men som sagt om några timmar är vi i Queenstown så
det där löser sig. Gå in på www.jennielovgren.blogg.se för att läsa om vad vi har gjort. Jag hinner bara lägga upp bilderna.
Saknar er!
Påväg
Mm vad fiiin jag är. Haha Not. Men iaf det här är där Gollum springer runt och jagar fisk. Känner ni igen er? Det gjorde vi iaf. 
Sältur påväg ut till Abel Tasman Park. 
Hahah! Alltså det här måste vara resans vackraste bild. (Abel T. Park)
Jennie solar sig i bakgrunden. 
Mm vilken pudding! Te Papa museum. Ja, hör och häpna vi har varit på museum. (Det var gratis, det var därför)
I brist på annat.
Ja alltså. Nej jag tänker inte ens försöka förklara mig.
Abel Tasman park igen. Hinner inte lägga upp mer just nu. Ska föröska i veckan igen!
Ska till Queenstown nu.
Allt är bra, är lite sjuk bara. Määäh! Puss på er!
Farmor
Till er andra som inte ar min farmor, har ni fatt mina mail forresten? Skickade ett massutskick till minst 20 pers. Let me know! Annars far jag skicka ett nytt.
Kram till er!
Westport!
Later kanske lite konstigt men aven om jag stortrivs kan jag inte sluta fantisera om hur det kommer bli i sommar nar jag kommer hem igen. Det gor mig ledsen i ogat att jag missar er - Karin och Maja - student men som sagt... Jag har en plan!
:)
Karin har du forresten fatt min sms, har forsokt att ringa dig?!
Borjar sakna er dar hemma lite nu. Men inte mycket, bara lite. En stor kram till er alla och en extra till Isa!
Puss!
Nej jag har inte dott!
Har for ovrigt varit ute och vandrat idag i Abel Tasman Park. Va? Vad vackert det ar!! Det tog oss4-5 timmar, lite doda dackade vi pa stranden sen under en timme. Mums.
Hinner inte skriva mer nu. Puss pa er!
Bye North, Hello South!
Akte over med farjan i morse fran Wellington till Nelson (fran nordon till sydon), grymt vacker tur mellan bergstoppar och blatt vatten. Sa vackert jag ar fortfarande lika chockad over hur ngt kan vara sa har vackert! Kan inte fatta och jag dessutom har lyckan att fa vara mitt i paradiset. Det later kanske klyschigt men det kanns och ser ut som paradiset, iaf sa som jag forestaller mig det. Love it!
Imorgon ska vi over till Abel Tasman Park och kika, ska bli spannande!
Det ar sa kul att lasa er kommentarer och horru Bror, jag tror faktiskt NZ rockar lite mer an K-Town. Det blir annu mer rockigt nar jag ar har dessutom.
Calleman- kan inte du skicka en klisterkram till mig? Du vet: "Nu limmar vi!"
Oj nu rinner tiden ut, men ni ar mig saknade alla!
